Visar inlägg med etikett Äventyr. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Äventyr. Visa alla inlägg

16 juli 2012

Falköping

Så var man i Falköping då. Nästa tåg går tio över elva... Vad ska man hitta på?
Published with Blogger-droid v2.0.6

Framme än?

Banshee är trött på att åka tåg nu. Jag lyckades nappa till och hon väckte mig ett uttråkat skall. Sen gick hon och lade sig under sätet. Hur hon kommer in där är fortfarande beoynd me. Men nej kära lilla voff. Vi har några minuter kvar till Falköping. Sen är det ytterligare några timmar på tåget.
Published with Blogger-droid v2.0.6

28 feb. 2012

Pepper & Salt

Idag har vi varit i Nässjö på trevlig promenad. Jag, Tobbe och Banshee. Hon har nosat massor och tittat på folk och gått så duktigt bredvid sin matte ^^ Hon fick träffa en kusin också! En annan finsk lapphund! Otroligt va! Det finns verkligen inte många i trakten. Men en fin gammal herre träffade vi. Banshee blev helt till sig.

Jag fyndade en brödrost och de här:





I just loooove them! Hugsies spöken! Så underbara! Jag kunde inte låta bli dem. Så nu får de flytta med mig ^^ Hörs!

27 dec. 2011

Kul i skogen

Idag har jag och Banshee varit ute i skogen och skuttat. Hon sprang som en galning överallt ^^ Är så härligt att se henne när springer för hon ser så lycklig ut.
Det var verkligen väldigt varmt ute idag. Typ massa plusgrader och skinande sol. ... I december? oookej. Inte mig emot. Jag är trött på vintern.

Vi hann faktiskt med och chilla lite också. Även om det bara var för ett litet tag.

4 dec. 2011

Skogspromenad

Idag har jag best'mt mig för att vara vaken alla dygnets ljusa timmar. Sen kan jag få sova om jag vill. Så jag och Banshee tog en promenad på två timmar nästan. Den här vägen gick vi, och sen gick vi tillbaka igen.



Det var ganska magiskt, för det snöade tjocka flingor på oss ^^ Det var massa träd omkullfallna sen stormen häromdagen och vi gick förbi en riktigt stor rotvälta. Man blir så imponerad när man ser de tjocka rötterna bara ryckt upp sådär. DÅ ska det ha blåst ordentligt.

Den övre delen av skogen är outforskad terräng för oss. Så det var spännande. Vi hittade en mysig udde som jag vill besöka sen i sommar igen.

Krysset för julgranen där kommer jag nog inte hämta. Men den var verkligen perfekt!

26 sep. 2011

Grattis på 6 månaders dagen!



Dagen till ära var vi ute i skogen och hoppade igen. Den här gången höll vi oss till stigen dock. Och därför att Tobbe nämnt att det är olagligt att ha hunden lös i skogen (jo då, det är det! Den måste vara kopplad eller vara så duktig på inkallning att den skulle komma även om den börjat rusa efter ett rådjur eller liknande. Dvs... Ingen hund... XD) så satte jag på henne spårlinan. Till en början tyckte jag att den var tokigt lång. Den är ju ändå 15 meter. Men när promenaden var slut insåg jag att om Banshee bestämde sig för att börja tok-kuta så försvann de 15 metrarna snaaabbt.

Hur som. Egentligen hade jag bara tänkt ta en kort promenad runt dammen och testa lite hur spårlinan fungerade. Men sen på en wim så gick jag in i skogen och tänkte då ta den längre vägen runt dammen. Banshee klagade inte. Hon hade jätteroligt ^^



Nosnosnosnos gick hennes lilla svartrosa nos ^^ Hon sprang omkring lika mycket som vanligt och brydde sig inte om spårlinan alls. När den inte attackerade hennes svans dvs. Linan har en tendens att tvinna in sig i hennes päls på något väldigt mysko sätt :P Som om den hade rullat ihop sig som en papiljott eller något.



Som sagt så ser linan väldigt lång ut :P Men den orange färgen är underbar. Den syns perfekt i skogen.

Sen kom vi ut på grusvägen som antingen leder ner mot sjön eller mot dammen (olika håll). Det var helt underbart i luften och jag var inte trött i kroppen än. Det var sjukt varmt ikväll! Till och med nu vid nio när vi var ute. I vilket fall så valde jag att gå till vänster och ner mot sjön. Den vägen är ganska lång om man går promenadrundan runt och hem. Jag hade dock glömt bort hur lång. Eftersom hon är valp har jag inte gått den rutten på länge :P

Ikväll skulle vi egentligen haft valpkurs. Men Tobbe jobbade och de tre ytterligare försöken till skjut lyckades inte. Men vi fick träning ändå! För en bit bort fick vi möte av en hund. En vit labb/golden kille på ett och ett halvt. Han var jättebusig ^^ Stackars kvinnan som höll i honom fick ta spjärn med båda hälarna i backen för att hålla in honom när han ville komma och hälsa på Banshee.
Jag försökte träna lite kontakt med Banshee så vi hade satt oss vid vägkanten och höll henne sysselsatt med en leksak och godis. Men det visade att Herr Sprallig och hans matte skulle in just där vi satt XD Så det sket sig lite.
De hälsade och Banshee var sååå sugen på att busa, men han var ju så stor och läskig! Och hans matte vågade inte släppa honom för då hade han nog stuckit (med Banshee före sig) in i skogen XD

När vi gick vidare hemåt träffade vi många som var ute på promenad och då var Banshee sååå duktig på att hålla uppmärksamheten på mig ^^

Vid det här laget hade det börjat bli mörkt. Men det var en bit kvar hem. När vi gick förbi en hög häck så blev vi skällda på av något stort. Kunde inte se vad det var men jag hörde att det var stort XD Och Banshee blev som vanligt inte rädd utan tyckte: Åh! En hund! Jag måste hälsa! Det tyckte inte jag lät så bra faktiskt. Kunde höra hur hunden på andra sidan busken INTE ville ha oss där. Slutade med att jag tog fram tränings squeeqen och busade med henne hela vägen förbi deras tomt.

När vi ändå tog den här vägen så bestämde jag mig för att droppa förbi Tobias föräldrar och säga hej. Blev där någon timme och satt och tjatade med hans mamma. Älskar den familjen ^^ Trivs verkligen jättebra i den.

Sen nu vid nio kom vi hem... Ja, en promenad på tre timmar hade jag ju inte riktigt tänkt mig. En halvtimme, ja! Men inte tre XD Jaja... så går det!

9 sep. 2011

Stadsjycke

Idag bestämde jag mig för att jag inte kände för att sitta hemma och vara trött. Så jag följde med Tobbe till Nässjö när han skulle åka till jobbet vid två. Och naturligtvis hade jag med mig Banshee. Så idag har vi lekt stadsbor och gått omkring och tittat på folk och hundar och luktat på alla möjliga saker som kommit i vår väg. Banshee har varit så otroligt duktig.

Vi började med att gå till ICA och köpa tuggummi. Banshee satt utanför som vanligt. Men idag var hon inte helt ensam vid cykelställen. På andra änden satt nämligen en rätt så stilig Amstaff. Det var lite lustigt för just den morgonen hade jag läst på en hel del om rasen i Härliga Hund tidningen som jag prenumererar på. Det ÄR ju en ras med dåligt rykte, och i rätt händer blir det en så otroligt glad och trevlig hund som älskar människor. Men jag kände inte för att ta några risker med Banshee. Så hon fick sitta ganska långt ifrån honom. Det var flera cyklar mellan dem också. Men de såg ju helt klart varandra.
Så gick en människa förbi och amstaffen slängde sig ut i kopplet och skällde på den förbipasserande... Suck... stackars hund har nog inte fått nog med socialitetsträning. Vad har man då att göra med att lämna honom ensam utanför en butik?

När jag kom tillbaka ut igen stod Banshee och skällde på honom XD Hon var helt klart inte jätteglad i honom heller. Hon tyckte nog han var lite läskig med sitt stora skäll.

Efter det gick vi till djuraffären. Vi letar efter en säng åt Banshee just nu. Hon biter inte lika mycket längre och jag tror det är dags att hon ska få en egen säng. Vi hade tänkt en vanlig Biabädd för jag vet att Banshee tycker om stadiga kanter när hon sover.
Vi var länge i djurbutiken och luktade på allt och försökte nalla tuggben. Hehe. Lilla tjyven. Vi var runt i hela butiken och pratade med de två tjejerna (i min egen ålder) som jobbade där. De tyckte hon var gudomligt söt och precis lagom stor för en hund. Jag tyckte det var bra att hon fick gå omkring och nosa ordentligt. Lite träning sådär.

Vi tittade på sängarna med men de var väldigt dyra där. En Biabädd i storleken 70x85 gick på 900kr där. Och jag vet att de inte är så dyra på andra ställen. En i storleken 100x80 går vanligtvis på 7-800kr...
Så istället hittade vi ett litet gosidjur som Banshee blev förtjust i. En sköldpadda som pep. Hon har inget eget gosidjur och efter att hon gett sig på Pantrina (mitt bandomsgosedjur) igår som hon inte får ha tyckte jag hon kunde få ett eget. Hon bar det stolt till kassan så vi kunde betala. ^^



Sen gick vi ut med det och bar runt det i stan. Hela dagen sen dess har hon gått och burit på det från och till. Jätteduktiga nosen! På utsidan av butiken har de en stor bild på en katt på fönstret. Den bestämde sig Banshee för att den var farlig så hon stod och skällde en del på den innan vi gick vidare XD

Sen gick vi ner till pressbyrån så att jag kunde fylla på mitt busskort. Banshee tyckte rulltrapporna var konstiga. Hon stod länge och tittade på dem men ville inte gå nära. Jag band fast henne längre in i stationen där det var lugnt. Så jag kunde gå och fylla på kortet. När jag kom tillbaka var hon i full färd med att busa med sin nya leksak. Världens sötaste blir en stor farlig varg när hon vill. Skakade på det och bet i det så att den skulle dö ^^

Eftersom djurbutiken var så dyra med sängarna tänkte jag att vi kunde kolla på Rusta och ÖB och Granngården. Påvägen dit klättrade vi lite bland nedsågade grenar och Banshee såg till att tugga på dem ordentligt så att de var döda och inte gick iväg. Kanske smakade de gott?



Jag gick förbi Rusta först. Inget roligt där. Men agility hindren har de kvar så det är bra. De ska jag börja införskaffa snart. Sen ÖB. Där hittade jag en stor påse levergodis som jag köpte. Vi behövde mer av det och en av anledningarna till att jag åkte in var att jag skulle köpa mer. Det är jättebra träningsgodis som man kan bryta i små bitar och Banshee älskar det.

Sen på Granngården hittade jag Biabäddar till vettiga priser. Men då visste jag inte vilken storlek jag skulle ta...



Dessutom var de så stora att det skulle blivit väldigt bökigt att ta dem med sig. Jag bärandes på en tung kasse och en hund i koppel... en stor säng på det också.. nja... Så jag och Tob ska dit imorgon igen. Vi ska ändå handla och då kan vi se vilken som är bäst och ta med den direkt i bilen.

Vi gick förbi Tobbes jobb och lämpade av den tunga kassen (hundgodis väger :P) i bilen och sade hej till husse en snabbis. Så gick vi ner till stadsparken och smet in på Princess Konditori. Det finns tre cafér i Nässjö och jag måste säga att Princess är det jag tycker minst om. Men det ligger behändigt i Pigallehuset (som ligger i parken).

Matte gluttade lite på Banshee för att se hur hon uppförde sig där ute ensam bland trafiken. Måste säga att jag blev lite stolt i kanten när jag såg det här:



Min duktiga vovve! ^^ Så gick vi ner till sjön och delade på smörgåsen jag köpt. Banshee fick naturligtvis också! Annars vore det väl orättvist tyckte jag.



Påvägen ner mötte vi en 5årig Golden som hälsade lite halvirriterat på oss. Stod och pratade med dem ett tag (matte och husse) medan Banshee försökte få Ludde som han hette att leka. Han ville leka (till slut), men de var tvungna att gå vidare så det fanns inte riktigt tid för lek just då.

Jag hade egentligen tänkt lägga ut lite sök åt Banshee i parken. Men det började bli ordentligt kallt. Så vi bestämde oss för att åka hem istället.
När vi väntade vid bussen träffade vi en byracka (blandras dvs) som var så coollugn att jag trodde att ägaren (som satt på bänken och sov, sådär lagom alkoholiserad jeppe) måste ha gett honom någonting :P Nämnde jag att han var lös? Han hade koppel och så på sig. Men det var inte knytet någonstans :P Så han och Banshee nosade på varandra. Banshee blev också mycket lugnare när den här jycken var så lugn. Han nosade på Banshee och hälsade på mig (uch för främmande hundars tungkyssar) och stod där och såg på oss ett tag. Innan han gick tillbaka till sin ägares fötter och la sig där igen :P Som sagt cool jycke! Hahaha!

I bussen möttes vi av en solstrålande busschaufför. Älskar när man får sådana! Folk är gladare omkring mig när jag har Banshee med mig. Jag förstår inte varför! ;) De går runt och ler lite gulligt i närheten av oss.

Den här gången satt vi i sätet istället för på golvet mitt i bussen. Det tyckte Banshee var bättre. Det märktes. För hon kunde kika ut genom fönstret och var inte alls lika vankig som hon var förra gången hon åkte buss.





Resan hem gick jättebra. Vi delade på resten av smörgåsen och sen lade sig Banshee ner på sätet (som hon klagade över var lite litet, vilket det var. Hon börjar bli stor min hund!) och vilade tills det var dags att kliva av.

Nu ligger hon utslagen i vardagsrummet och sover. Jag är också väldigt trött nu. Men jag kände verkligen inte för att sitta hemma idag... igen... Dock dags att laga lite middag. Min mage protesterar.

Ha det så bra!

27 aug. 2011

Ute på fotbollsplan

Så häromdagen var jag ute och gick med Banshee och då tänkte jag att vi kanske kunde ta en tur ut på fotbollsplanen så hon kunde springa av sig och få lite motion. Vi har varit inomhus alldeles för mycket på sistone på grund av lathet och väder och det skulle verkligen göra både henne och mig gott att komma ut lite.

Så när vi ändå var där nere i krokarna så gick vi bort mot fotbollsplanen längst in. Den är omringad med nät så hon kan inte springa iväg någonstans. Inte för att jag tror att hon skulle göra det. I så fall skulle hon komma tillbaka snart. Men för att jag skulle kunna slappna av och inte vara på helspänn så.



Påvägen dit gick vi förbi ett gäng som spelade boule på grusplanen. Det var lite distraherande för vovvan...



Hon stod och nosade på de vita linjerna rätt länge. De var underliga tyckte hon.



Undersöka undersöka.





Att vara lös är roligt tycker Banshee. Då kan man springa som en toka hit och dit och leka och hoppa! Men ibland måste man sitta och vila lite mellan varven.



Matte hittade en rolig pinne som hon envisades med att slänga iväg hela tiden så Banshee blev tvungen att hämta den gång på gång. Stor var den också. Lite svår att bära och inte snubbla på.

Vi hade hur som helst väldigt roligt i ungefär en timme. Sen bar det av hemåt igen och påvägen bestämde vi oss för att grusplanen var ett absolut jättebra ställe för att gräva hål på.



Men det fick hon inte för tråkiga matte som försökte gräva igen hålen igen. Dumma matte.

Efter den turen var jag helt slutkörd to say the least... Blir så lätt utmattad nu för tiden.

Tog lite film med min mobil också. Dålig kvalitet, but there it is.

19 maj 2011

Banshee 6 Veckor!

Det har tagit mig massa tid att fixa i ordning videon för den här resan, därför det tagit sån tid att blogga om det. Men jag tänkte att nu får det banne mig vara klart eftersom vi snart ska åka och hämta henne haha! Måste ju åtminstone blogga om det här först!

Så då var Banshee sex veckor (och några dagar) och det var dags att hälsa på henne igen. Den här gången kom vi iväg vid nio tiden, strax över faktiskt, och satte av mot Nässjö. De hade nämligen flyttat (kenneln) och då tyckte vår GPS att vi skulle ta den stora vägen genom Jönköping. Vi klagade inte. Då slapp vi de små grusvägar vi möttes av förra gången.

Mot Nässjö it is!


Men innan vi kan åka iväg måste vi testa trycket i däcken. Dags att byta till sommardäck Tobbe! *pokepoke*


Och naturligtvis måste vi ta ett obligatoriskt "Tobbe kör" kort. Den här gången är det dock en aning coolare än normalt ^^

Är inte min pojkvän cool? *giggle*

Måste erkänna att det inte hände så mycket under den här resan. Vi lyssnade på Nickelback och Nightwish hela resan och tjatade lite från och till. Den här vägen är så väldigt rolig... inte... Motorväg nästan hela vägen. I alla fall från Jönköping till Borås, där vi skulle svänga av. Någonstans efter Jönköping körde vi om ett äldre par och Tobbe gjorde en så otroligt rolig imitation av mannen som körde att jag var tvungen att ta ett kort på det.



Vi stannade till ett par gånger under resan. Första gången var vid en bensinstation för att köpa något att dricka, vilket vi såklart hade glömt. Inte vanligt att jag glömmer vatten till bilfärden. Men den här gången var jag väl så energisk över att få komma iväg och träffa Banshee att jag glömde :P
Vi passade också på att köpa en varsin glass. Tobbe körde på en klassiker och jag en nykomling. Det var nötkräm inuti, vilket var väldigt gott men också väldigt mäktigt. Det var tur att vi köpt något att dricka.



Så körde vi vidare. On and on and on! Det är tur att vägen mellan Jönköping och Göteborg är vacker på sina ställen. Man har en sån utsikt här och var ^^ Vi blev också omkörda av en buss som vi tyckte hade ett lite carbon copy namn :P



Bussarna här i Bodafors heter ju Carlstens. Vi tänkte att kanske det var ett dotterbolag som höll på med turism? Annars var det lätt konstigt så nära till Nässjöområdet att köra med det namnet.
Tänk så intressanta diskussioner man kan ha i bilen! XD

Så körde vi lite till... Och lite till... Och lite till... Det var rätt långt den här gången. Inte längre än normalt, egentligen, men det kändes långt. Jag var väl otålig :P

Som sagt så har vägen däremellan en rätt nifty utsikt på sina ställen.




Vi stannade till vid en mack i Kinna och fick i oss några korvar eftersom vi inte visste när vi skulle äta nästa gång och vi snart var framme. Det var ändå rätt stort, det nya samhället de bodde i. Mycket större än det förra. Det här var mer som ett Bodafors med mer grejer i. Eller ett mindre Nässjö.

Deras nya hus låg precis bredvid järnvägen, så jag behöver inte bekymra mig om att Banshee ska vara rätt för tåget i alla fall. Hon är van det. När godstågen drar förbi vibrerar det i deras köksgolv. Det var där vi satt och tjatade om allt mellan himmel och jord medan de fyra tossarna som nu blivit lite större (Inte så mycket större perse egentligen. Bara mycket fluffigare ^^) sprang om kring i köket och busade med varandra, katten och oss.

Det här med att sitta stilla i Tobbes knä var ingen höjdare XD I alla fall inte nog för mig att ta ett kort.


Det här med att sitta stilla var över huvud taget inte riktigt en valpgrej gissar jag.



Fast när hon blev upplyft såhär var det inga problem.


Då var hon så fin och foglig så. Hon hade precis fått en dusch för att hon skitit ner sig massor och tydligen var duschen inte farlig tyckte hon. Inte heller kloklippning var ett bekymmer när hon satt så fint i knät. Det var väldigt skönt att höra tyckte jag. :) Men så är hon en av de lugnare av dem. Det är hanarna som är allra livligast i den här kullen i alla fall. De for omkring på golvet och kampade om en stackars socka som tappat sin maka i tvätten.

Min lilla sötnot.


Syrran kollapsade i ett hörn :) Söta Embla.


Morsan Lala var uppe på övervåningen till en början men talade sedan högt om för Lina att hon ville komma ner. Fina fina Lala med den ruffiga pälsen. Hon kommer bli så fin sen när hon har fällt valpälsen och får en ny ^^ Stackars morsan var väldigt trött. Men ville ändå komma med oss ut när vi gick ut på gården med valparna.



Det blev inte att jag tog några kort utomhus men jag filmade lite när de tultade omkring. De skulle bestämt antingen runt kröken på huset, under trappan eller in bland den döda rabatten. Och jagade mamma gjorde de. Hit och dit vart än Lala än försökte fly. Haha! Stackars morsan. Hon var så trött på sina valpar XD
Till slut somnade alla fyra nosarna intill väggen i rabatten. Så otroligt söta låg de utströdda i skiten! Hahaha!

Efter ett tag gick vi in och gick igenom handpenningen (som de fick) och köpeavtalet och sånt där.

Uppenbarligen är lillnosan en riktig matälskare, så jag antar att det kommer bli lätt att motivera till träning. Jag klagar inte.



De klarade i alla fall att vara vakna längre än förra gången vi hälsade på. Då var det tio minuter tops och sen en lång nap. Haha! Men här har Banshee somnat på syrran intill matskålarna. Så söta.



Så var det dags att dra hemåt. Jag tog inte många bilder på hemvägen. Det var inte mycket att ta kort på. Vi stannade två gånger. En gång för att köpa något resegodis och en gång i Jönköping för att käka. Ingen kände sig manad att ställa sig och laga mat när vi kom hem.

Rätt slut var vi, i alla fall jag.


Jag har säkert glömt något. Det var ju nästan en vecka sedan. Men det gör nog inte så mycket. Till sist ville jag i alla fall lägga in det här!



Så var vi preliminärt ägare till Banshee! Det pirrar i magen när jag tänker på det. I övermorgon åker vi och hämtar henne och jag behöver nog inte tala om hur mycket jag längtar och ser fram emot det. 10-15 år (om inget dumt inträffar) med min lilla plutt. Måste ta väl hand om henne.

Vi hörs igen om några dagar!

Ta en kik på det här också om ni känner för det! En home video med de klippen jag filmade när vi var där. Tycker det är så kul att se själv. Säkert sett den tusen gånger redan (inte egentligen men you get the point ;))

2 maj 2011

Besök hos Lappglims Kennel

Så då var det äntligen dags att skriva om besöket hos Lappglims Kennel. Som ni kanske vet så har vi bestämt oss för att välja Finsk Lapphund istället för Siberian Husky. Jag insåg att jag ville ha mer utav en hund än jag kunde få genom en Husky. Eller det var fel sagt. Jag ville ha andra grejer i en hund än jag kunde få ur en Husky. De är nog lite för envisa för mig. Jag vill ha en lite mer lättränad hund som första gångs hund då jag är väldigt intresserad av agility och annan lydnad. En Husky hade varit lite för mycket jobb. Kanske senare i framtiden så skulle vi kunna skaffa en. Vi älskar fortfarande rasen.

Så då kom jag i kontakt med Lappglims Kennel. En liten uppfödning av Finska Lapphundar i hemmamiljö. De hade redan då en kull på två veckor. Två hanar och två tikar. Varav två var bruna (en hane resp. tik). De gick bort med en gång. Tobias vill inte ha en brun hund. En diskussion som vi haft åtskilliga gånger då jag älskar bruna/röda Huskys ^^. De hade en svart hane med vita tecken och en domino färgad tik. Dessa två är de vi har funderat över.
Jag trodde att Tobbe skulle vilja ha hanen. Jag har alltid haft intrycket att han vill ha en svartish hund. Men tydligen inte för han uttryckte att han var för svart. Just typiskt Tobbe >.< Så det har mest lutat åt den dominofärgade tiken redan innan vi for dit första gången. Så då kom äntligen den 25 april. Dagen då vi skulle åka och träffa Lina, som är kennelägaren och de små valparna och deras vuxna hundar. Som jag längtat! ^^ Vi klev upp rätt tidigt. En vana som jag har fått på senaste. Vid sju vaknar jag och är utvilad. Det har nog aldrig hänt tidigare i hela mitt liv... Dock en bra vana att ha när vi nu ska ha hund, så jag försöker behålla den.


Vi for iväg vid 9 snåret och jag var naturligtvis tvungen att ta en klassisk "Tobias kör" bild. :D


På väg ner mot Sävsjö, helt underbart väder och friskt i luften.


Vi kör in på närmaste mack. Men eftersom det är röd dag och det bara fanns kontant betalning för diesel så blev det inte så lyckat första gången. Andra gången gick det bättre!


Så väntade oss en nästan tre timmars färd som vi egentligen inte var så heta på. Det här med att åka långt blir lätt tråkigt i längden :P Så jag busade lite med kameran.



Och så åkte vi... och åkte och åkte och åkte... När vi kommit ungefär halvvägs försökte jag ta ett kort på skylten in till den staden vi passerade. Men jag misslyckades... två gånger >.< Där den vita pilen är åker skylten precis ut ur bilden. Så går det när man har en kamera som tar lite tid på sig att fota :P


En liten stund senare bestämde jag att det var dags att sträcka på benen. Det var alldeles för fint väder för att åka hela sträckan i ett hie. Uppmärksam som jag alltid är när vi är ute och åker (ironi är svår att uttrycka i text) upptäckte jag ett badställe där vi kunde rasta.

Tobbe står och läser på en skyllt om sjön. Själv orkade jag inte bry mig om mörtar eller vad det nu var som levde där...


Här fick jag faktiskt också vara med på bild! Kortklippt (det är fortfarande ovant :P) och vacker som näcken sitter jag på ett par stenar ute vid vattnet!


Tobbe fick också vara med på bild.


Men vi stannade inte så länge. Ingen idé att dröja. Vi hade halva vägen kvar och våra ben var klarsträckta. Vi for igenom stad efter stad och skogen förblev tråkigt skogig... Sverige är inte världens intressantaste ställe att bildsemestra på kan jag tänka. :P
När det inte var så långt kvar insåg vi hur uti i ingenstans de här människorna verkligen bodde. Draghunden bodde ute på vischan tyckte vi med åker så långt ögat nådde åt alla håll. Men här åkte vi bara längre och längre in i skogen tills vi möttes av en (iofs tämligen bred men...) grusväg.



Det var vid det här laget vi började fundera på vart vår kära GPS egentligen tänkte föra oss. Alltid lika kul att knappra in någonting på den och hoppas på att den åtminstone inte kör ut oss i havet eller liknande :P Vägen gick upp och ner väldigt brant (detta från någon som nu är van Småland :P) och hit och dit och kringelikrok. Vi åkte förvisso förbi några hus här och där och funderade på vem som egentligen ville bo såhär ödsligt. Jag menar, vi tycker om Bodafors, den är inte stort och ligger ute i ingenstans. Men det här var verkligen... ingenstans. :P

Till slut kom vi i alla fall fram till det lilla samhället där Lina och hundarna bodde. Det var ett mysigt ställe, men lite för litet för till och med min smak. Här hade vi trevligt med de små pluttarna och deras matte och husse ett par timmar.



När vi väl träffat henne var det ingen idé att tveka. Det här var vår Banshee.



Hon var minst i kullen och också inte lika utvecklad som sina syskon. Just typiskt oss att fastna för minstingen. Våra katter är ju inte direkt stora, fast de är fullvuxna :P Men söt var hon. Här har hon borrat in sig i mammans mage.



Mamma Lala var mindre än jag trodde att Finska Lapphundar var. Men otroligt fin och kelig, trots pälsen som var lagom skroffig efter valpandet och de jobbiga små ungarna som bara ville ha mat hela tiden. Haha! Hon var rätt trött på dem vid det här laget.



Här är någon annan som var väldigt trött på dem. Toivo, inte deras pappa. Han morrade varje gång de började närma sig honom på sina vingliga ben. Men han ville inte gärna lämna köket för där var ju vi och människorna var han gärna nära.



Men visst är hon den alldeles underbaraste lilla sälunge ni sett? Hon var blygare och inte riktigt lika på som hennes bruna syskon. Så det ska bli intressant att träffa henne igen när vi ska dit när de är sex veckor gamla och se hur hon är då. :D



När hennes brorsa var för busig och hårdhänt i leken kom hon och kröp in mellan mig och diskbänken där jag satt på golvet. Där fick hon vara ifred och snart somnade hon. Så otroligt mysigt tyckte jag!


Sen när vi skulle åka och jag reste på mig och kramade henne hejdå en sista gång stod hon ostadigt och förvirrat på benen ett tag och såg sig omkring yrvaket. Sen började hon gå efter mig och oj vad jag fastnade för henne då! Jag föll pladask för den lilla fluffiga korven som på ostadiga ben försökte följa med mig ut i hallen. Helt klart att hon skulle bli vår!

Men tyvärr kunde vi ju inte ta med henne då, även om jag gärna hade önskat det. Nej... det var dags att fara hem igen. Så vilken väg var det nu då tillbaka in i skogen? Det är tur att man har GPS säger jag bara...



Trötta efter dagen stannade vi till halvvägs hem igen på en pizzeria. Såhär trött ser man ut när man varit och tittat på valpar hela dagen:



Efter maten blev vi lite piggare tack och lov. Dum idé att somna vid ratten.



Så var äventyret över för den här gången. Nu ska vi bara vänta på att få åka dit igen. Något jag ser otroligt mycket fram emot. Längtar efter min lilla plutt. Otroligt att man kan bli så kär i något man bara träffat en enda gång.

Jag sammanställde en liten Home Video för framtida tittande. Alltid kul att se om några år när Banshee är lite äldre ^^



Vi hörs så länge! Nästa gång kanske jag har ännu mer bilder och film av den lilla plutten att dela med mig av ^^