10 juni 2012

En era till ända

Så var en era till ända. 02/11-04 till 09/06-12, från den 2e november 2004 tills den 9e juni 2012. 7 år, 7 månader och 8 dagar (give or take a day, så för roligheternas skulle kan vi säga 7 dagar också!)

Men igår gjorde jag och Tobias slut. Det har väl varit knakigt ett bra tag. Jag har gått i en vecka nu och tänkt på det, stört mig på det och inte riktigt vetat varken ut eller in. Men igår satte jag mig ner och pratade med Tobbe. Vi pratade länge. Det mesta var redan sagt någon gång under det senaste årets lopp. Men till slut kom vi fram till samma sak han och jag. Vi passar inte ihop längre. Vi har vuxit ifrån varandra. Jag var femton när vi blev tillsammans. Så naturligtvis har jag förändrats mycket. Vuxit upp och blivit en annan person. Han har också förändrats.

Jag tror faktiskt att ålderskillnaden på 8år till slut har gjort ett hål mellan oss. Vi är inte i samma del av livet just nu. Jag är ung och vill ut i världen som de säger. Han är en ensamvarg som klarar sig bra själv och trivs bra hemma. Jag vill mer. Jag vill ut och utforska och uppleva saker. Utbilda mig och flytta runt lite. Det passar helt enkelt inte ihop.

Men för alla ni som tycker det är sad och sorgligt. Det tycker inte vi. Vi är fortfarande bästa vänner. Vi älskar varandra fortfarande, även om kärleken har blivit något annat än den en gång var. Vi har inte bråkat under den här tiden. Bara insett att saker är som de är. Och att ingen av oss egentligen borde ändra på oss för att passa den andre. Även om vi har försökt. Oja, vi har försökt läääänge. Men till slut får man inse fakta. Och vi är båda väldigt nöjda med det här.

Min flytt var ju lite av ett test. Antingen skulle vi gro ihop igen eller växa ifrån varandra. Det gav oss space att se på saker och ting från ett annat håll och få lite andrum. Det har hjälpt mig väldigt i alla fall.

Så nu är jag singel igen. För första gången på åtta år. Det har inte riktigt gått upp för mig än. Och jag vet inte vad framtiden planerar för mig. Just nu vill jag utbilda mig till bagare och helst flytta hem till värmland igen. Vara nära familjen. Men vi får se vart jag hamnar. Bageriutbildningar finns inte överallt och jag har ju redan lite rötter i Nässjö. En bra lägenhet och bekanta i området.

Såhär när man har den där eran bakom ryggen så kan man se tillbaka på den. Och helt ärligt har jag mest glada minnen från de här åtta åren som gått sen jag blev ihop med Tobbe. Världens bästa första pojkvän kan man säga och jag ångrar ingenting. Det var värt åtta år av mitt liv att få leva och ha kul ihop med honom!

Hörs!